Jag sitter och kör min bil här hemma i Spanien. Trafikreglerna är likadana i Spanien som i andra länder. Men…en blinkers är en dekoration på många spanska bilar. Den används bara vid högtidliga tillfällen. Definitivt inte när det ska bytas fil, svängas eller i rondeller.
Att ligga 90 cm efter någon annan och hetsköra och sedan göra livsfarliga omkörningar är en annan vanlig företeelse eller raka motsatsen pensionärer som kör i 30 och stannar för att släppa fram bilar även om de har förkörsrätt.
Sedan har vi bisvärmarna av cyklister som tar upp hela körbanan och det är omöjligt att köra förbi dem. Dessa latexklädda neonfjollor från norra Europa som är på träningsläger i Spanien för här kan de strunta i lag och ordning i trafiken.
Hör ni? Jag går igång!
Detta är nyttigt! Jag kommer ALDRIG att kunna ändra på detta i Spanien.
Jag har tre alternativ:
1. Gilla läget och acceptera att så här är det.
2. Svära, gnälla och skrika och bli en odräglig person för hela min omgivning.
3. Flytta till ett land där det är ordning och reda i trafiken.
Nu befinner sig många företag i förändring och ska hitta sitt ”nya normala” efter pandemin. Förändring utmanar kontrollbehoven.
Här gäller det att ledarskapet är inkluderande och inte pekar med hela handen. Att inte beslut fattas som klassificeras som icke-förhandlingsbara. Då finns risken att kompetent personal vandrar vidare. En annan överhängande risk är att beslut fattas och personal hamnar i alternativ nummer 2 ovan.
Som ledare vill vi leda på ett sätt som gör att inget av ovanstående alternativ blir aktuella för personalen. Minimera det som inte är förhandlingsbart och genom ett relationellt ledarskap komma fram med acceptabla lösningar som inte triggar kontrollbehoven på ett destruktivt sätt.
Ha en go dag alla goa!
Ulf Lidman
