För en tid sedan stötte jag på en person som hade tagit sig genom en svår livskris! Jag blir alltid lika imponerad när någon hittat den väg som passar honom eller henne för att nå sina mål och komma vidare
Den här personen hade lärt känna sig själv genom sin livsresa. Hon hade också hittat det som var sant för henne. Problemet var dock att hon gjorde sin sanning till något universellt som gäller ALLA med liknande utmaningar och problematik.
“Jag förstår precis hur det känns!”
Den egna tolkningen blir en sanning som sedan gäller allt och alla som har liknande livsutmaningar. Om någon vågar ifrågasätta dessa sanningar så blir personen väldigt hotad och använder sig av den auktoritetsposition som hon tror att hon har baserat på sin egen erfarenhet.
Varje individ måste hitta sin egen väg, sina egna sanningar och det som fungerar för honom eller henne.
När vi börjar lägga våra lösningar på andra, då skapar vi ett utanförskap och det är lätt att grupperingarna som vi skapar kring våra sanningar blir sekteristiska.
Om du har gått igenom en livskris och hittat din väg vidare i livet – tolka då inte andra människors livsresor genom ditt eget liv. Du är bara expert på ditt eget liv, inte på andras.
Var generös mot andra och låt dem hitta sin egen väg. Du kan berätta vad som har fungerat för dig och låta det bli en uppmuntran för att andra ska utforska sin egen väg. Men gör inte din väg till en metod.
Egen livserfarenhet har risken att bli ett stort hinder för andra människor. Var generös mot andra och håll dina sanningar för dig själv.
Ha en go dag alla goa!
Ulf Lidman
