Det första mötet satte tonen direkt. Tränaren började med att tala om för mig vad mina mål borde vara och hur han ansåg att jag skulle prioritera min träning – utan att ha frågat mig en enda fråga. Första intrycket var en viktigpetter som körde över mig och pekade med hela handen. Resultatet? Jag stängde butiken. Mentalt checkade jag ut, och plötsligt var jag bara en åskådare i mitt eget träningspass. Fokus låg inte längre på mig och mina behov utan på tränarens starka agenda och övertygelse om sin egen förträfflighet.

Jag kom direkt att tänka på ledare och chefer som använder samma toppstyrande stil. De har en förmåga att suga musten ur sina medarbetare – de kanske har rätt i sak men deras sätt att kommunicera skapar avstånd istället för relation.

Så, vad kan vi lära oss av detta? Att vara lyhörd, att fråga innan vi påstår, och att närma oss andra med ödmjukhet istället för att anta att vi har alla svar. Ett första intryck kan antingen bygga en bro eller resa en mur – eller hur?

Ha en go dag alla goa!

Ulf Lidman