När han inte var närvarande var det inte ovanligt att kollegorna och vännerna pratade om hans drickande. Han gick liksom över den oskrivna gränsen alldeles för ofta.

Själv var han väl medveten om att det pratades bakom ryggen på honom. När han låg och mådde sådär dagen efter i sin fylleångest malde dessa tankar i huvudet på honom. Speciellt tydligt blir det när det blir pinsamt tyst i fikarummet på jobbet när han kommer in.

En av hans kollegor började må dåligt av allt skitprat och bestämde sig för att sluta prata OM sin vän och kollega. Istället bjöd han med honom på en dagsutflykt ut på landet och tog mod till sig att prata MED sin kompis om hans drickande. Naturligtvis var han livrädd hur detta skulle landa.

En del människor reagerar väldigt defensivt och till och med aggressivt. Kanske är det detta som gör att vi drar oss för att ta upp ”jobbiga” ämnen. I det här fallet landade det precis rätt. Det slutade med att de båda männen kom varandra närmre.

Problemet löstes inte, men det låg på bordet. Det blev en BÖRJAN till något.

Beroendeproblematik är ofta kantat med så mycket hysch-hysch. Att våga bryta tystnaden och samtala öppet om det hela kan många gånger vara en nyckel som kan leda till att en person vill börja ta kontroll över sitt beteende.

Killen i den här historien uttryckte en otrolig lättnad i att någon prata MED honom istället för OM honom. Det krävdes att kompisen vågade komma honom nära och inte styrdes av rädslan för en defensiv eller aggressiv respons.

Vågar vi närma oss våra vänner och familjemedlemmars överanvändande av alkohol? Kan vi på ett icke-dömande sätt föra ett samtal kring internetmissbruk, matmissbruk eller andra beteenden som vi misstänker kontrollerar livet för mycket hos någon vi bryr oss mycket om.

Tystnad och att prata OM personen är den lätta vägen. Empati, närmande och att ta upp det som är känsligt kräver mod och är många gånger vägen till frihet.

Tufft ämne att ta upp men kanske det kan leda till att någon vågar bryta tystnaden.

Ha en go dag alla goa!

Ulf