Jag har funderat på det här med människor som stjäl energi från oss. Personer som får oss att gå igång och får oss att brottas med känslor som vi egentligen inte vill ha.
Den här veckan har jag tvingats att sätta en ny ram kring detta med energitjuvar. Om jag fokuserar på tjuven, då går det åt väldigt mycket energi till att brottas med negativa känslor gentemot individen. Vad jag gör då är ju att jag tilldelar energitjuven väldigt mycket makt över mig själv. Ofta är ju just dessa personer inte personer som vi vill ska ha mycket inflytande på hur vi mår och hur vi känner.
Om jag istället lägger mitt fokus på vad det är som gör att jag går igång istället för på personen som får igång mig, då hittar jag ett helt annat perspektiv.
Min mentor brukar säga att energitjuvar får så mycket makt över oss p.g.a. att vi tillåter det.
Jag har testat det själv den här veckan. Jag har stått i en situation med ett företag som inte har levererat och därmed satt mig på pottan rejält.
Själv har jag inte kompetensen att kunna ta tag i detta utan är beroende av dem som har den kompetensen. Att ha ett problem och inte kunna kontrollera utfallet för att det ligger i någon annans händer är mycket svårt för personer med kontrollbehov.
När då de som kan och får betalt för det inte gör vad de ska, då triggas nästa område. Oprofessionellt beteende – något som också får igång mig på alla cylindrar.
Nu har vi ett scenario, MASSOR med energi går åt till att fokusera på energitjuven. Jädrar anamma vad jag har varit arg i veckan och velat straffa de skyldiga. Igår när jag satt och kokade i soffan kom jag ihåg min mentors ord: ”Varför ger jag dem så mycket makt?”
Det jag gjorde var att jag valde att sätta energitjuvarna i periferin och istället fokuserade på det jag kan kontrollera. I det här fallet hitta en lösning som inte har med tjuven att göra. Då kunde jag tänka klarare. Då blev jag inte förblindad av starka känslor mot personer.
Jag fick använda mitt kontrollbehov på ett konstruktivt sätt och kontrollera det som går att kontrollera. Situationen, och inte personerna. Denna lilla omstrukturering av tankar var vad som behövdes för att komma bort från energitjuvarna. Lösningen fanns där och jag lyckades hitta den. Hade jag däremot fortsatt att fokusera på personerna, då hade jag suttit där fortfarande och kokat i min soffa.
Vem är dina energitjuvar? Är det kanske dags att förpassa dem till periferin istället för att ge dem fortsatt makt?
Ha en go dag alla goa!
Ulf Lidman