Många människor har haft eller har perioder i livet då det känns tungt och jobbigt. Vi reagerar alla olika på kris och stress. Nedstämdhet och apati är en vanlig och normal krisreaktion.
Det är tufft att vara i kris. Det är otroligt jobbigt att inte orka någonting och känna att livet bara är tungt.
Jag har samtalat med många människor genom åren som haft mörka perioder och utvecklat ett vanemönster kring de beteenden, tankar och känslor förknippade med detta.
När en människa är i akut kris och den kognitiva förmågan är nedsatt är det inte läge att försöka bearbeta dessa mörka känslor. Ibland måste vi acceptera och gilla läget och lära oss att VARA i våra krisreaktioner.
Dessa reaktioner varar dock inte för evigt. Det är inte kroniskt att vara nedstämd. När vi börjar se en vilja, även om den många gånger är svag, att komma vidare…Då behöver vi hjälp och stöd att komma vidare. Någon vid vår sida som kan coacha oss till att ta steg för steg för att aktivera oss. Beteende aktivering är ett väl beprövat verktyg som fungerar för många. Att ta små steg för att bryta de vanemönster som vi utvecklat under vår livssvacka.
Häromdagen tänkte jag på den funktion som min personlige tränare har. I min kamp mot övervikt finns han där och uppmuntrar mig så att jag inte ska fortsätta i de vanemönster som jag utvecklat kring kost och motion. Det påminde mig väldigt mycket om en kvinna som fanns vid min sida för många år sedan när jag steg för steg arbetade mig ur en tung period av nedstämdhet. Hon var som en mental personlig tränare.
Jag gillar den jämförelsen för processerna och stödet är så otroligt snarlika.
Det är väldigt vanligt idag att vi anlitar personliga tränare på gymmet. Tänk om det kunde bli lika accepterat och vanligt att anlita mentala tränare. Att bryta vane- och tankemönster kring nedstämdhet är otroligt viktigt, men vi kan behöva hjälp och stöd i den processen.
Att bryta destruktiva mönster sker inte av sig självt. Vi behöver stöd att hitta det som fungerar när det gäller att komma vidare och ur livets kriser.
Ha en go dag alla goa!
Ulf Lidman