Jag har ett yrke som handlar om utveckling och att växa genom utmaningar. Visst är det fantastiskt med positiv förändring? Faran är att jag ibland blir yrkesskadad och tror att allt i livet ska handla om tillväxt, aldrig stå still, ständigt sträva framåt och utvecklas.

Jag såg ett klipp på Facebook där en härlig och lönnfet kvinna visade upp sin kropp och hur den såg ut efter lite barnafödande och fredagsmys framför TVn. Det var ljuvligt att höra någon som var nöjd med den hon var. Hon hetsade inte övar att tappa kärlekshandtagen och hela klippet andades harmoni. Hon var nöjd.

Det måste också få vara okey att få vara nöjd på livets områden. En singel kvinna som jag känner vill varken ha en karl eller en kvinna i livet. Hon älskar sitt liv som singel och njuter av en livskvalitet som är fantastisk. Hon pratar ofta om att omgivningen stör sig mer på att hon valt att leva ensam än hon någonsin störts av det själv.

Jag är mätt när det gäller teknik. Jag vill inte lära mig mer. Jag är nöjd. Jag har för feta fingrar för min telefon och jag vill inte ha en massa appar hit och dit. Jag vill inte synka min almanacka med min telefon, laptop och pacemaker! Det är bra som det är och jag är nöjd.

En del människor vill inte åka på kurser om personlig utveckling. De är nöjda med hur det är och upplever sig inte hämmade för att de inte vill lära sig de allra senaste teknikerna för att må bra. De mår redan bra.

En man bokade en tid hos mig för samtal. Han var ditskickad av frugan. Han berättade hur bra han mådde och vilket rikt liv han hade. Det var en fröjd att lyssna på honom. Min yrkesskada gav sig till känna och jag började fundera på om han levde i förnekelse och om hans fasad var en flykt från något. Tala om faran att tolka en människa fel. Jag insåg snabbt att mannen istället behövde gratuleras till sitt välmående. Det låg sanning i hans slutsats, att hans fru inte mådde bra över att se andra människor må bra.

Va skönt det är att ibland sätta sig ner och tänka på det som fungerar i livet och det som vi är nöjda med. Det stärker det självförtroende och den självkänsla som vi behöver när livets baksidor kommer fram.

Jag är så nöjd och glad när jag tänker på mina barnbarn och alla andra fantastiska människor i mitt liv. Vad eller vem har du i ditt liv som gör att du känner dig nöjd? Sätt dig i en skön fåtölj en liten stund och njut över detta!

Ha en go dag alla goa!

Ulf Lidman