Kvinnan var så nöjd med sin chef. Det kändes alltid roligt att gå till jobbet. Hon ville uttrycka detta, men hon var blyg. En dag samlade hon på sig mod och gick långt utanför sin bekvämlighetssfär. I fikarummet bestämmer hon sig för att inför sina kollegor tala om för sin chef hur nöjd hon är med hennes ledarskap. Hon hade noga förberett vad hon skulle säga.

Efter hon levererat detta blir det tyst och chefen svarar inför alla:

”Är du ute efter löneförhöjning?”

Kvinnan berättade för mig efteråt hur hon kände sig enormt förödmjukad och ville sjunka genom golvet.

Chefen såg dock på hennes kroppsspråk att hon hade gjort bort sig totalt. Innan alla återgick till arbetet säger hon:

”Nu visade jag den totala motsatsen till den uppmuntran jag fick. Det var min osäkerhet som talade. Jag ber om ursäkt. Det jag skulle ha sagt och det jag säger nu i respons till dina fina ord är TACK!”

Efteråt berättade kvinnan för mig att hennes respekt för chefen blev ännu starkare.

Att be om ursäkt är alliansbyggande och stärker förtroendekapitalet.

Ha en go dag alla goa!

Ulf Lidman