När jag gick och utbildade mig i USA fanns det ett krav på alla utbildningar där man i sin profession skulle ha med människor att göra. Det kunde vara lärarutbildningar, ledarskapsutbildningar, terapeututbildningar etc.

För att komma in på utbildning krävdes skriftliga tester samt en personlig intervju för att kolla lämplighet. Under utbildningens gång utvärderades vi kontinuerligt för att kvalitetssäkra att vi var inom rätt gebit.
Syftet med detta var att människor som är olämpliga inte ska komma in i professioner där de kan skada andra människor.

Som ett komplement till denna var vi även tvungna att gå i egenterapi. Med andra ord, att sopa rent framför vår egen dörr. Att ta itu med saker som vi behövde bearbeta för att inte lägga detta i knät på dem som vi senare skulle möta i våra professioner.

Det är inte ovanligt att människor dras till yrken där de får leda eller behandla, undervisa eller vårda, för att de själva har saker som de behöver ta itu med.

Ledare med maktbehov som grundar sig i obearbetade saker i livet. Den mobbade personen som äntligen fått makt och blir skadlig för andra i sin yrkesutövning. Tyvärr skulle jag kunna göra listan väldigt lång på dylika kopplingar.

Jag menar inte att vi ska vara perfekta. Det finns inga perfekta människor. Jag menar dock att om vi ska arbeta med människor i någon kapacitet, då borde det vara en skyldighet gentemot dem vi ska leda, undervisa eller behandla, att vi har genomgått en grundläggande koll på hur vi själva mår. Att vi inte negativt påverkar andra med obearbetade områden i våra egna liv.

Detta borde vara del av utvecklingssamtal och kompetensutveckling. All kompetens är inte teoretisk. Brist på kriskompetens och självkännedom gör mer skada än brist på akademisk kompetens.

Jag skulle med glädje öppna dörren för detta i arbetslivet. Det skulle förebygga mycket av det som jag idag ser skadar många. Insyn, transparens och ödmjukhet är ett fantastiskt motgift mot prestige och blindfläckar gällande vår egen karaktär.
Att arbeta med människor är att vilja vara i kontinuerlig utveckling och tillväxt.

Ha en go dag alla goa!

Ulf Lidman