Vi kan aldrig göra vårt välmående och vår resa till bättre livskvalitet beroende på andra människors responser.

Många har blivit tilltufsade av livet. En del har vuxit upp i familjer med otillräckliga föräldrar. Andra har blivit utsatta för tråkigheter i nära relationer. En del har tagit det modiga steget att skilja sig från någon som inte ville dem väl.

Barnet som aldrig fick bekräftelse. Mannen som inte fick känna att någon var stolt över honom. Kvinnan som försökte vara duktig på bekostnad av sitt eget välmående. Alla mobbningsoffer – Vi är många som kämpat hårt för att hitta en bättre livskvalitet trots att livet inte gett oss de känslomässiga och relationella förutsättningarna som borde vara en mänsklig rättighet.

Vi människor har en drivkraft som är enormt stark. Vi vill leva i harmoni med våra kärnvärderingar. I harmoni med oss själva och andra.

Det är modigt att oavsett hur andra människor reagerar eller inte, inse att det är bara jag själv som kan hitta kraften inom mig för att skapa en bättre livskvalitet.

Många av er som läser detta kan relatera till det jag skriver. Resan till att må bättre har inte varit lätt för många. Men ibland behöver vi stanna upp. Titta på hur långt vi har kommit och ge oss själva en stående ovation.

Så alla fantastiska skilda människor, alla överlevare av övergrepp, alla vuxna barn till dysfunktionella föräldrar, alla som kan relatera till det jag skriver. Sträck på er.

Vi sitter inte och tycker synd om oss själva. Vi väntar inte på att någon annan ska lösa våra problem. Vi insåg att vi måste göra det på egen hand…och titta så bra det gått!

Var stolt över dig själv du modiga människa!

Ha en go dag alla goa!

Ulf Lidman