Vad händer med en arbetsplats där chefen är kriskompetent? Chefen låter inte sin egen oro ta över. Signalerna som ledaren skickar ut är inte fyllda av en personens egen underliggande ångest och rädsla.

Att vara ledare är inte att ge näring till eller sprida osäkerhet. Det får direkt ringar på vattnet. Dels gör det att många i arbetslaget förlorar förtroendet för chefen vilket direkt resulterar i att chefen baktalas.

Faktum är att vid kollektiva kriser så är det mycket lätt att arbetsplatser får stora sjukskrivningstal, människor får kort stubin, klickar intensifieras och det som inte fungerade på arbetsplatsen innan krisen kommer att maximeras.

En person som kan hantera sina egna krisreaktioner genom sunda kanaler har goda chefskvalifikationer. Därmed inte sagt att oro, rädsla, ambivalens etc. inte är ok. Naturligtvis har även en chef rätt att reagera, men inte när som helst, hur som helst eller till vem som helst.

En kollektiv kris som inte hanteras rätt på arbetsplatsen kan skapa otroligt mycket turbulens och göra situationer ohållbara.

Osäkerhet skapar kaos – kompetens skapar lugn. Både lugn och kaos smittar av sig. Det ligger ett stort ansvar på ledare i kristider att veta vad som behöver göras, var den egna frustrationen får plats (vilket inte är i fikarummet med personerna de leder).

En kriskompetent chef pekar inte med hela handen, utan leder människor på ett inkluderande sätt. Partnerskap och allians motverkar en hierarkisk ledarskapsstil. För att skapa en sund vi-känsla förutsätter det ett ledarskap som är relationellt.

Ett kriskompetent ledarskap innebär att härbärgera det faktum att det inte finns några svar på många av de frågor som för stunden är brinnande. Att kunna leda mitt i frågorna utan att spekulera eller försöka producera svar på frågor som övergår den egna kompetensen. I denna virus-kris behöver inte ledaren vara virus-kompetent, men måste vara kriskompetent.

Ha en go dag alla goa!

Ulf Lidman